Här kommer min kärleksförklaring till Harry Potter and the Dathly Hallows part one:

Jag är kär i den. Vill gifta mig. Samtidigt döda för att part two inte finns än, men sjuttsingen vad bra del ett var. Jag grät fyra gånger, skrattade de dubbla. Skrek två gånger, till mina biosalongsvänners tysta irritation(ingen annan skrek, skrattade eller grät. Konstiga människor). Det gick så snabbt, eftertexterna rullade alldeles för tidigt. Jag fick förlite, och nu är jag en knarkare utan min drog.

Den var sjukt bra. Se den. Jag vill se den igen.