Tillbaka!

Jag har haft det mycket mycket bra. Venedig i mitt Hjärta. 35 grader(minst) varje dag. Mycket kultur och historia(kyrkor och kapell. Nakna statyer.). Coola hotellrum med service så att bagaget kom innanför dörren av en bärare(så när de bara kom till receptionen på ett hotell, såg vår guide ursäktande på oss och sa "Ja.. det här hotellet är bara trestjärnigt, så ni får bära upp dem till ert rum själva...". Pfffft.). I Love Italien, det var jättekul, men just nu känns det verkligen som "Borta bra men hemma bäst"...

Så imorgon planerar jag att gå tillbaka till sommarlovstid(efter att ha gått upp klockan sju i en vecka) och sova. Riktigt länge. Och sen biblioteket. Jag måste dit. Jag måste till böckerna, mina kära vänner. För alla andra vänner är inte här.

.. blir mitt sista inlägg på ett tag. Dag 24- 31 är jag nämligen borta. Borta ur landskapet. Borta ur landet. Imorgon flyger jag till Italien, ser ni! Det ska bli... häftigt. Oetroeligt häftigt.

Men jag inser att er värld kommer vara så tråkig utan mina glada, varma blogginlägg... Så då råder jag er att: lägga er och läsa en bok, kanske lyssna på musik (förslagsvis Lars Winnerbäck, Green Day, Timo Räisänen, Mando Diao eller Panic! At the Disco.), skriva en novell, bada eller plocka blommor- även fast jag tycker att man skulle ju egentligen kunna bara ta en näve småkryp och släppa in i huset- det får man ändå om man drar in blommor.

Vi hörs den trettonde. Då är jag full av berättelser (förhoppningsvis. Troligtvis).

Chiao bellas!  

Död. Utslagen. Det kan inte vara hälsosamt att vara ute i den här värmen (ja, jag gör det olagliga- jag klagar på den svenska sommaren). Inte ens i skuggan, som borde vara den varmas vän, är det svalt.

Jag tror jag går och svimmar och ser på fotboll.

Sitter på mitt rum i försök att städa och packa. För nästa vecka bär det av till Italien(  ), men åker bort från lägenheten redan ikväll. Så packningen måste vara klar. Och då tänker man att det är ju inte så svårt, särskilt eftersom jag bara tänkt ha på mig klänningar, så mina åtta klänningar kan ju inte vara så svårt att slänga i en väska. Men det är ju så mycket mer än det. HATAR att packa. Men Italien ska bli sjukt grymt, så jag ska... hålla tyst, sätta på Lars och fylla mina väskor.

Ett annat bekymmer är att jag är lite smårädd att italienska gränspolisen ska tro att jag har ett förfalskat pass eller något, för enligt mitt pass(där jag har två tofsar som är på ungefär en decimeters höjdskillnad) är jag 1.54 lång. Jag har växt lite. Närmare bestämt tjugosex centimeter.

Småkomiskt.

Idag är dagen en film har världspremiär. Den 30 juni 2010 kan vi alla se Eclipse. Inte jag, jag var lite seg med biljettköpande, men den finns. Och trots att de har förstört min favoritdel av alla böckerna, så vill jag mycket gärna se den. Så jag planerar att göra det om två veckor... Åh, exiiiiiiiiiting!!

(victoria- full redovisning när vi hörs!;))

I natt drömde jag. Tänk om jag slutat inlägget där. Det hade varit kul. Nej, men jag drömde. Jag drömde att jag hade en talkshow i USA, jag stod i ett grön/vit/svart/röd... studio med orange klänning(not good, I don't fit in orange...In real life, i drömmen såg det inte så dåligt ut). Jag skulle presentera en person som skulle hjälpa mig med programmet ett tag: "I want to present a very dear friend of mine. Girls and boys, give it up for Robert Pattinson!".

Så, jag var i USA, hade min egna show och var kompis med Rob Pattinson, som skulle leda talkshowen med mig.

Jag måste sluta drömma om honom. Arrrrrrrgh.

Jag vill ha:

1) Rött hår

2) Oskar Linnros skiva

3) Världsfred

4) Lockigt hår

5) Solbrända ben

6) Piggelin

7) Tid att skriva en bok

8) En hund

9) Nya filmer, eller tv-serier, som jag inte sett

10) Dr. Pepper

11) Massvis med böcker

Jag kan tycka att om tre domare på plan missar ett mål som var inne i målet med en halvmeter, då ska målkameror införas. Särskilt eftersom det drabbade England. Som då blev slagna av Tysktland. Achtung mot Bottle, och achtung vinner!?

Nä, sätt in kameror, så även fotbollsdomare kan få ringa, och sen komma ut och vifta med armarna och då bemötas med Hiss eller Diss av publiken. För Englands mål var inne.